Gubben och jag

Rödskägget, Sjörövarfabbe

I alla barnpjäsen var jag för lång för att spela katten Findus, för bredaxlad för att vara prinsessa och tyvärr
är det sällan stretch i dessa strass, broderi och siden kreationer.
Mitt hår är inte heller långt och normerna om prinsessor är just ganska svår att bräcka.
Som yin och yang har det fötts varianter och roller som på olika sätt bryter mot det förväntade. Inte bara Frank Fairman Thunder, mitt manliga alterego, eller Jeanie Battle Bitch Black, vidundret och feminitetens gudinna, på mitt sätt.
2009 föddes Frank Fairman Thunder.

2010 tolkades det Gustav Fröding som kom tillbaka i modern tid för ett författarbesök.

2011 var jag ett könlöst päron i ett påhittat barnprogram och gjorde sketcher ihop med en person på Westpride och låt oss inte glömma min parodi på Jesus. Skrev hiphop parodi på destruktiv manlighet.

2012 Spelade Fairman och Michael Körs en parodi på storstadsmanlighet

2013 Dragworkshops och norrman-sketcher.

2014 Frank på Värmland Pride, Fantatiska förebilder skrevs…

2015 Jeanie Battle Bitch Black på komvux normkritiska utbildningsdagar. Frank hade turnéstopp i Halmstad för kyrkans makthavare. Gestalta kön och utforska karaktärer på Vetenskapsfestivalen.

2016 Metodbok och teater utifrån normkritik och drag. Barnens lördag med Sjörövarfabbe. Metaforbrottning och andra lekfulla skriverier.

2017 Året då jag försökte vara en vanlig människa men misslyckades, sketcher.

2018 Vad du inte kan se – där i mörkret. Retorik och försvarstal, praktiska övningar i verkligheten.

2019-Processledare och turnéledare Barnteater i Karlstad utifrån Barnkonventionen, fantasi, lek. Sketcher på egna fördomar i ”så naket som det går”.

2020- Processledare och turnéledare Barnteater i Karlstad utifrån Barnkonventionen, fantasi, lek. Skriva dramatik.

2021-Processledare, metod och turnéledare Barnteater i Karlstad utifrån Barnkonventionen, fantasi, lek. Dramatik och födelsen av Gunnar, göbben som sitter på månen, i himlen och vakar ner på sina gamla vänner och kollegor på K.A.TT (Karlstad armering tegel och timmer)
Workshops m.m i gestaltning & barnteater/lov och kurser.
2022 – året då Sjörövarfabbe återuppstod och är nu här för att stanna!

Han kom, såg och segrade i ett interaktivt spel och teater där alla fick prova på att vara skeppsbruten på en öde ö. Riktiga sjörövare har ett namn som är lite läskigt. Som Markus Rivjärn Barbacke eller Lovisa Lejontämjare Svärd. Sjörövarfabbe har läst och berättat historier och det behövs dragkonstnärer som gör det nu, mer än någonsin. Jag blir inte lika provokativ som en man i kvinnoklädsel, mannen är norm i ett patriarkat, däremot kan jag visa min karaktär och vara en del av det scenprogram som behöver spridas nationellt såväl som lokalt. Med skägg och realism och använda de där breda axlarna till min fördel.

Jag vill gärna provocera det parti i Sverige som är det enda som lägger sig i konst och kulturens innehåll. Allra mest för att jag inte tror på censur, även när det gäller de med åsikter på den motsatta sidan av min egen.

Ett litet utdrag av allt jag gjort inom genus och en röd tråd är inte enbart normkritik, det är kritik, en kritik av det samhället vi har omkring oss, fast med humor.

Sjörövarfabbe i Bältesspännarparken 2022

I alla barnpjäser har jag varit gubben i lådan, den där med något oväntat att leverera. Som en misstänkt koffert med chockladpengar i… Då är det framför allt en berättelse i form av teater men också med inslag av drag. Men då är ingen arg, då är det ju en kvinna som leker man och spelar för barn.

Vad blir skillnaden när män gör samma sak? Det går stick i stäv men en förlegad mansroll men vad det handlar om är … (trumvirvel)

Rädsla. Rädslan att bli mindre än det kön man är, för kvinna är sämre än man. Fortfarande är det en segt bihang till den förväntade könsrollen om att vara störst, bäst och sitta på makten. Socialt, ekonomiskt, politiskt och allt där emellan. Tronen behöver inte ens framträda den finns där, i ursäkterna och åskådarna. Attityden som med en högfärdiges ord framträder kroppsligt i ”Jag gör mig inte mindre än jag är.”

Det kan nämligen drabba mig. Någon kan tro att jag är, är… homo.

Ja, minsann. Och med ett försvar som att det vore det värsta i världen att bli stämplad som? Vad vore egentligen värre? Kan komma att tänka på några så där på rak arm: Rasist, Självdestruktiv, Narcissist, Knarkare.

Gubben återkommer när jag behöver göra just parodi eller sarkasm på densamma rädsla som föder en destruktiv och förlegad mansroll. Varför? Den drabbar alla andra!


Det är väl inte bara jag som gestaltar gubben, snubben eller figuren. Jag tror gubben framträder när jag behöver vara någon annan för en stund.

Publicerad av Cizzi Grönkvist

Normkritik, retro, vintage, teater, design, politik och skrivande. Feminist med anlag för sarkastisk humor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: