Förra året stod jag i Molkom vid en brasa på en utomhuskonsert och längtade ihjäl mig. Jag ville hem, jag trivdes jättebra men jag fick på något sätt syn på att hem, det är ingen plats. Snarare ett sammanhang, oftast en person. ”Jag ska älska dig, så som du är, för du betyder allting förFortsätt läsa ”Nyårskrönikan 2022”